BF Eget Hem UPA
Att bo i Bostadsrättsförening

En bostadsförening är ett bostadsföretag och en kooperativ föreningsform, tillika en äldre boendeföreningsform som existerade innan bostadsrättslagen introducerades (1930). Inga nya bostadsföreningar av denna typ får bildas.

Bostadsföreningar lyder under föreningslagen och föreningens stadgar, men inte automatiskt under bostadsrättslagen, om inte delar av lagen finns medtagna i dess stadgar. Om inte stadgarna föreskriver att dispyter skall i första hand lösas av hyresrättsnämnden gäller att olika åsikter i uthyrningar, överlåtelser eller andra frågor skall lösas i domstol. Finns det i stadgarna en klausul om att tvister ska lösas i skiljenämnd gäller denna endast för vissa tvister. I skatterättsligt hänseende behandlas en bostadsförening på samma sätt som en bostadsrättsförening.

I en bostadsförening är man andelsägare eller innehar en andel i en bostadsförening—jmf. bostadsrättshavare. Efter 1990 togs de flesta föreningars medlemsböcker bort, beviset att man innehade lägenheten, och lagen om skyldighet att föra lägenhetsregister introducerades. Medlemsboken innehöll ofta namn på innehavaren av lägenheten, samt föreningens stadgar och ordningsregler.

Upplåtelsetiden kan antingen vara begränsad eller obegränsad i tiden, vilket motsvarar hyresrätt respektive bostadsrätt. En andelsägare i en bostadsförening med begränsad upplåtelsetid kan inte pantsätta lägenheten. Skillnaden mellan dessa båda former regleras delvis av övergångsbestämmelserna till bostadsrättslagen. Under första hälften av 1900-talet löd bostadsföreningar som hade (åtminstone en) lägenheter med begränsad upplåtelsetid under hyreslagen.

En bostadsförening är inte skyldig att ha en ekonomisk plan som bostadsrättsföreningar är tvungna att ha. Medlemskontot (jämför årsavgift) planerades dock i förväg genom en så kallad finansplan som visade hur mycket var och en skulle betala som medlemsavgift (jämför grundavgift eller insats), ditokostnader (jämför övriga omkostnader) och - på senare tid - energikostnader för lägenhetsobjektet. Finansplan är idag en del av ekonomiska planen. Insatsen betalades då med cirka 10–20 % och resten fördelades över några decennier och utgjorde andelskapital (jämför insatser i eget kapital).

Efter 1971 års ändringar i bostadsrättslagen skulle bostadsrättsföreningar säkerställa fastighetens underhållsbehov med avsättningar till yttre underhållsfond, istället för att gå med positivt resultat och avsätta pengar till reservfond. Motsvarande gäller för bostadsföreningar.

Räkenskapsåret är vanligtvis samma som det normala kalenderåret och bostadsföreningar är, precis om övriga bostadsföretag, skyldiga att upprätta resultat- och balansräkning. I vissa fall, om nettotillgångarna överskrider en viss faktor gånger prisbasbeloppet, finns även skyldighet att redovisa finansräkning.

Det fanns cirka 350 bostadsföreningar och 12 000 bostadsrättsföreningar i Sverige år 2003.

Bostadsförening. (2007, oktober 2). Wikipedia, . Hämtad 15.13, mars 21, 2008 från http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bostadsf%C3%B6rening&oldid=5081459.

Login för föreningens medlemmar